Den 22/3 1993 bildades Nynäs Fastighetsägarförening. Medlemsunderlaget är 98 fastigheter på Nynäs villaområde.

Bilderna ovan kommer "Ur Gävle Stadsarkiv bildarkiv" och visar Nynäsplan från söder 1986, samt Nynäs Herrgård med södra flygeln från 1910. Södra flygeln innehöll stall, tvättsuga samt drängstuga.

Utdrag ur "Från Gästrikland 1997 Gatunamn och Gävle historia"  av Jan Sterner.

Nynäs och Norrtull.

                På turistkartan sätts inte Nynäs ut som namn på en stadsdel, utan området norr om ån kallas "Norr" till skillnad mot "Söder". Ett mindre område öster om Norra Kungsgatan kallas "Norrtull" på kartan. I folkmun säger man i alla fall Nynäs om villaområdet norr om Valbogatan. I detta fall liksom i andra är det givetvis svårt att dra en gräns mellan olika stadsdelar, så man vet inte var den ena slutar och den andra börjar. Nynäs var en bondgård i Hille socken fram till inkorporeringen i Gävle 1895.  Gränsen mellan Hille och Gävle gick vid Valbogatan.  Jordbruket upphörde inte förrän på 1930-talet. Namnet kommer möjligen av att det på vikingatiden sköt ut ett näs i havet öster om nuvarande Nynäs. Näringen var då en havsvik. I ortsnamn kan näs brukas även om ett på land framskjutande terrängavsnitt. 1547 fick en man från Sätra Gustav Vasas tillstånd att röja och odla en äga  på allmänningen mellan Sätra och Gävle. År 1600 beskrivs Nynäs i jordeboken som en fäbod till Sätra by, men på 1600-talet slogs flera vretar ihop till ett hemman. "Nynäs herrgård" byggdes ca:1800 och finns kvar, medan fem andra herrgårdar i Gävle är rivna. Vid 1800-talets början var Nynäs även ett värdshus. På 1910-talet började gårdens åkerjord i väster att användas som tomtmark åt egnahemmare, som till stor del var järnvägsfolk, eftersom Gävle-Dala järnvägs verkstäder ligger på Nynäs, det fanns banvakter etc. Tomtkartan gjordes upp 1915. Området kallades "Norra villakvarteret". Under 1930- och 1940-talen tillkom åtskilliga hus vid till exempel  Hälsingegatan. Från början fanns det en massa hus vid herrgården : ladugård, lador, bodar, stall, arrendatorsbostad och så vidare , men revs då jordbruket upphörde.  Ladugården brann den 3 oktober 1929, varvid 2 hästar, 14 kor, 2 tjurar, 1 kalv och 2 grisar innebrändes. De timrade flyglarna revs inte förrän 1961.

Några namnförklaringar från området:

Blåsåsbacken och Blåsåsvägen (1971) Åsen vid nuvarande Skånbergsvägen var sådan att vinden fick fritt spel rum. Före 1971 kallades gatan Mogatan.

Brändströmsgatan (1925)  Den gick förbi Borgarskolan och det är ingen tillfällighet , att gatan vid just den skolan heter så. Den äldsta föregångaren till den är Brändströmska Elementarskolan, som öppnades 1797 vid Norra Strandgatan, men senare skänkte Brändström en tomt och pengar till elementarskolan vid Norra Slottsgatan, men skolbyggnaden togs över 1843 av en annan skolform, Athenaerum. Huset brann 1869.  Senare höll skolan till i Berggrenska gården och sedan 1915 i den nuvarande byggnaden, före detta "Militärskolan", som byggdes 1895. Den brandskadades svårt den 6 nov 1994 på grund av en anlagd eldsvåda. Peter Brändström ( 1735-1809 ) var redare, grosshandlare, rådman med mera och donerade pengar till skolan för att han tyckte, att lärostoffet i läroverket inte var sådant att det främjade utbildningen i till exempel handel. Före 1925 kallades gatan Lexegatan.

Ennes stig (1925)  Pher Ennes ( 1756-1829 ) var sin tids kanske mäktigaste och rikaste man i Gävle, redare, varvsägare, grosshandlare med mera. Hans palatsliknande hus var föregångaren till Stadshuset, som brann 1869 men återuppbyggdes. Latstället var Lerviks herrgård, som revs 1976.

Hartmansplan (1930) En på sin tid mycket berömd botanist och läkare i Gävle var Carl Johan Hartman ( 1790-1849 ). Hans främsta arbete är "Handbok i Skandinaviens flora". Hans söner Carl och Robert Vilhelm var läroverkslärare och gav 1847-1848 ut "Flora Gevaliensis". Carl Johans sonson Carl Wihelm, var etnograf professor, död 1941.

Karlsborgsgatan (1925)  I Adresskalendern 1875 kallas den Carlsborgsgatan och sägs vara stadens nordligaste gata. Gatan går mot lasarettet. Där låg från början av 1800-talet och fram till 1884 ett värdshus, som tillhanda höll inte bara mat utan ett skiftande kulturutbud med varite'er, konserter och teater. Carlsborg låg från början på Sätras område och ägare var Tolvfors bruk. Alla hus vid Carlsborg revs 1884 för att bereda plats för lasarettet. Namn på -borg var modenamn på 1800-talet: Fridsborg, Gröneborg, Steneborg, Strömsborg, Stureborg med flera, sammanlagt 13 i Gävletrakten. Där lasarettet är nu fanns en gång en avrättningsplats. Man tog liv där man nu räddar liv! Platsen var nära Psykiatriska kliniken.

Skånbergsvägen  Den drogs på 1970-talet i sin nuvarande form och då tillkom bron. Fram till 1993 kallades den Skånbergsleden men fick då  tillbaka sitt gamla namn Skånbergsvägen. Före brons tillkomst fick man köra Skånbergsvägen, ta till vänster på Lexevägen och köra till höger över järnvägen vid Tolvfors för att komma till Sätra den vägen. Det gick också att köra vägen förbi Folkparken. Cyklande och gående kunde dock gå rakt fram över den obevakade järnvägsövergången och genom koloniträdgårdsområdet för att nå Sätra. Det fanns en vågmästare Skånberg på 1840-talet, hans son lektor Alexsander Skånberg, död 1912, en polisman Skånberg på 1830-talet och en köpman Skånberg. Det har inte gått att få fram efter vilken av dem som gatan har uppkallats. Vid cisternerna borta vid lasarettet låg Skånbergsvreten och den har väl haft betydelse för namngivningen.

Tegmans stig (1920)  Den heter så efter en person vid namn Tegman. I Adresskalendern 1925 kallas den även "Tegmars Stig", vilket säkert är ett feltryck. Under 1700-talet fanns en präst, som hette Erik Tegman. Han var prost i Gävle 1764-1789. Eftersom kyrkan ägde mark i närheten, den så kallade "Prästängarna" vid nuvarande Nynäs Idrottsplats, så är det troligt, att prostens namn ingår i gatunamnet Tegmans stig.

Växthusgatan  Gävle stad hade sitt växthus väster om Engelbrektsplan och norr om Klintbergsgatan till ca 1970. Där ligger Konsum Eken nu. Gatan fick namnet i början av 1970-talet. Tidigare hette den Hagagatan. Hagaplan finns fortfarande. Växthuset hade en yta på 600 kvm. Det fanns förutom alla växter till stadens parker och planteringar en stor samling exotiska växter, palmer, kaktusar med mera. Huset var öppet för allmänheten med gratis inträde. Under sommaren arbetade där 35 personer och under vintern 10st. 

 Bilderna ovan kommer "Ur Gävle Stadsarkiv bildarkiv" och visar Engelbrektsplan från sydväst 1986. Den vänstra bilden är  Hartmansplan med Bertils Kiosk tagen från väster, gatan i förgrunden är i folkmun Blåsåsbacken , året är 1975,  Foto Åke Nylen.

Reportage av  Ulf Kriström infört i GD 26/11 2006:

Bondgård, värdshus, bingolokal.......

        Nynäs hörde på 1600-talet till Hille socken, och det var rena vildmarken där tills borgarna inne i Gävle upptäckte att marken var bördigare än den såg ut och började köpa vretar där. 1685 sammanfördes alltihop till ett hemman, och omkring 1800 byggdes Nynäs herrgård. På den tiden var huset alltså en bondgård med ekonomibyggnader och flyglar åt väster. Söder ut fanns en stor trädgård. Redan när gården var ganska nybyggd utnyttjades den som värdshus. Egnahemsbebyggelsen trängde ut jordbruket från Nynäs, och det upphörde helt 1936. Resten av ekonomibyggnaderna  revs på 1950-talet och kanske lite senare, och själva herrgården hade säkert drabbats av samma öde om inte någon makthavare hade kommit på att det var synd att bara göra sig av med ett så fint gammalt hus.   Och så slumpade det sig så att detta syndens näste, där ölen flödat och lättsinniga fruntimmer haft en lysande marknad, togs över av  nykterhetsorganisationerna IOGT och NTO. Eftersom Gävle Godtemplares Idrottsklubb tillhörde avdelning 567 av Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund fick den disponera ett klubbrum i huset. Där förvarades den stora prissamlingen, och där kunde klubbstyrelsen och sektionerna ha sina sammanträden. GGIK trivdes också på Nynäsgården men upptäckte ganska snart att det var mycket man saknade. Därför rev man 1958 ett par skogshuggarbaracker som stod i Gysingetrakten efter den stora stormen och som Korsnäs inte längre behövde. För 3000 blev barackerna GGIK:s, och så byggdes de upp igen i allén på Nynäsgårdens tomt. Gavel mot gavel till en enda klubbstuga, 22 meter lång och 5,5 meter bred. Ett 40-tal personer hjälptes åt att bygga och en ishockeybana byggdes samtidigt av medlemmarna. Hela rasket invigdes sommaren 1959, och då förfogade GGIK över en toppmodern klubbstuga med klubbrum , två omklädningsrum med duschrum och toaletter, ett kontor, förråd och torkrum. Den nya klubbstugan blev verkligen flitigt utnyttjad. Klubbens sektioner tog tacksamt vara på lyxen med omklädningsrum och använde stugan som bas för bland annat försäsongsträning. Nynäsgården var fortfarande något av ett finrum för Idrottsföreningen. Men när GGIK 1963 drog igång bingoverksamhet  lånade man Nynäsgården som nu kväll efter kväll fylldes med spelglada människor. Under ungefär 80 kvällar per år på gick det hela, och varje gång kom omkring 200 gäster för att vinna något av de fina priser som Gotte Lindberg och andra ledare hade raggat ihop. Bingon blev en god inkomstkälla, och det behövdes eftersom den växande verksamheten kostade mer och mer. I mitten av 60-talet var GGIK:s storhetstid som ishockeyklubb över. Men ungdomsverksamheten fortsatte att växa, och när Gavlerinken invigdes 1967 tog Godis tacksamt emot möjligheten att utnyttja gamla Isstadion ännu mer för ungdomsishockeyn. 1969 hade IOGT och NTO upptäckt att dom inte längre hade råd att driva Nynäsgården. Efter diverse förhandlingar övertog Gävle stad ansvaret  för fastigheten, och det beslutades att GGIK skulle få disponera hela huset. Samtidigt öppnades med hjälp av politiska beslut möjligheten  för idrottsföreningar att få bidragshjälp för att anställa föreningskonsulenter, och det utnyttjades av GGIK. Man anställde den populäre och driftige Curt Larsson, som ända sedan dess och fram till pensionering vid årsskiftet haft Nynäsgården som sin arbetsplats. 1972 renoverades Nynäsgården för att passa GGIK:s behov, och 1979 var det dags att rusta upp ishockeybanan på gårdens tomt. 1994 renoverades hela huset invändigt efter en massiv arbetsinsatts av många frivilliga. Resultatet av den insatsen kan man än idag avnjuta.

 

Tilläggas kan att 2010-06-01 flyttade GGIK till andra lokaler och gården totalrustades för att inrymma arbetsplatser åt BIG. 

Bilden kommer "Ur Gävle Stadsarkiv bildarkiv" och visar Engelbrektsplan. Bilden är tagen från nordost och man kan rakt ovanför telefonkiosken se den gamla Konsumbitiken. Där fanns två avdelningar, både en speceriavdelning och en charketuriavdelning. Bilden är tagen 1950 av Gösta Hellström.

 Hem